Människor springer, sena till allt.
Jag sveper kappan tätt omkring mig, det är kallt.
Stadens puls passerar snabbt.
Chafförer tutar, hyttar i vanmakt.
Löven faller som fragment i vinden.
En tår rinner längst med kinden.
Ett barn tappar sin leksak på marken.
Tittar upp mot mig, jag som knappt är vaken.
I dvala står jag, frusen i tiden.
Du skulle varit här nu, inte svikit mig igen.
Tar upp mobilen, du har inte svarat.
Jag flyter in i massan, sällar mig till skaran.
Klockan är sju, jag väntar inte längre nu.
Leave a Reply